Det började i Juni åttisju
En dimmig kväll och ingen vet väl hur
Vi fann varann, jag minns att någon sa:
"På långt håll är ni två ett stiligt par"
Men indiansommar följde sen
Det här vuxna barnet lyckades bli bränt
Vår kärlek hade börjat på sin färd
Och den reste på en lång och krokig väg
På en lång och krokig väg
På en lång och krokig väg
Vinter, vår och sommar följdes åt
Visst kom det bättre dagar då och då
Men nätterna smög in så jag smög ut
Och vinglade mig hem när det blev ljust
Jag vet hon fick ett hjärta utav sten
Jag läste i dagboken hon skrev
Säg, vad är en last med kärlek värd
När den färdas på en lång och krokig väg
På en lång och krokig väg
På en lång och krokig väg
I skallen maler samma gamla sång
Den som en gång gått kan aldrig nånsin vända om
Tack och lov så blev vi inga Richard Burton och Liz Taylor
Ingenting kan få mig att förstå
Hur vi kunde bli ett par vi två
Ibland så kommer kvällar som den här
Då jag önskar mig ett stort långt svart gevär
Och skjuta ner den måne som sett på
Hur jag slösat mina månader och år
Säg vad är en last med kärlek värd
När den färdas på en lång och krokig väg
På en lång och krokig väg
På en lång och krokig väg
På en lång och krokig väg